fettooooo
Äter äter äter. Kan inte sluta.
ätit två taccos till middag och sen gick det bara utför proppar i mig chasewnötter och dricker mjölk.
äter så jag lägger på mig kilo på kilo
vägde 32 i sommras
nu väger jag 35-36 kg?
och ändå ska jag troligtvis in på capio. ska på bedömmning den 14 januari. känns som ett skämt. ta in mig dit. jag är ju frisk?!
lets go down to the river
jag orkar inte längre, jag orkar inte lyssna till ätstörningen. stå emot hunger, göra tvärt om mot vad kroppen ber mig om. jag är inte rädd för viktuppgång. jag är bara helt slut nu, jag har kommit till en punkt då jag faller ner på marken. nu ligger jag här, och sträcker någon ut handen tar jag tag i den. jag vänder mig inte om längre, gömmer mig inte, ljuger inte, motarbetar mig inte. lyssnar inte slaviskt till ätstörningen. men den skadar mig fortfarande. krafterna är slut, mer mentalt än kroppsligt. jag gräver min egen grav eller går vägen mot ett liv i ett mörkt kallt helevete, där jag kommer leva med denna ätstörning för resten av livet. jag har inget att förlora, de här är inte värt något längre. varför har jag hållt så hårt grepp? försvarat detta tillstånd. jag orkar knappt mina sittupps oh armhävningar längre jag är för svag. orkar vill inte tok promenera det är ingen mening. jag har hets ätit när jag varit ensam, tryckt i mig sådant jag anser onyttigt. har legat på golvet, gråtit skrikit, skärt sönder armarna. önskat att jag vågade ta livet av mig. kännt mig själviskt, haft sådan ångest att jag sett döden som en befriande utväg. men inte vågat ta steget. inte haft samvetet. kännt mig feg, totalt värdelös, äcklig och ovärd till livet.
hemma i min lägenhet, jag inser att jag är min värsta fiende, mitt huvud skadar mig. mina röster, tankar och destruktiva beteenden. har undrat om jag fått bulemi eller varit påväg dit, efter hetsätningar har jag hängt över toastolen gråtit, andats i panik och tryck fingrarna i halsen. om och om igen men det enda som kom var lite slem. det går inte. jag kan inte kräkas. paniken har vällt inom mig. magen har stått rätt ut och jag har varit så mätt. så mätt. tryckt i mig kanske 1500 kalorier på en kvart. flera choklad bars, ett mjölkpaket, mängder med nötter, frukt, mandelsör, mackor. ja helt och hållet hets ätit. de värsta ångesten jag upplevt. då jag inte kunnat spy, har jag tränat, tränat, tränat. gråtit på golvet i armhvningarna för kroppen har varit så slut, så mätt och mitt psyke helt dött. helt slutkört, det har gjort så ont. panik panik. och detta har hänt tidigt på morgonen. innan jag ska jobbat eller iväg på något. hela dagen har blivit förstörd. alltehop. jag har velat tagit livet av mig.
men inte vågat, till och med för feg för det. jag har önskat att jag var inlagd för då skulle hestätningen aldrig ske. nu har jag packat mina grejor och flytatt hem till mamma och pappa. jag kan inte vara själv. min kropp har skrikit efter mat och jag har förlorat kontrollen och överätit. det är så hemskt, jag skämms, äcklas och avskyr mig sjäv för detta. nu har jag gått upp ett kilo, och då jag vet att de beror på hetsätningen gör det mig äcklad. vore det av sund och bra mat skulle jag ha en helt annan syn på det.
som sagt jag är inte rädd för vården, är inte rädd för att matas inne på en avdelning. och här hemma äter jag bra mat och äter mig mätt och kontrollerat någorlunda. jag tror detta kaos som hänt var ett steg mot att jag blir friskare. för nu kan jag jämföra allt med den hemska hetsångesten. och den sitter fortfarande i dock, jag kan kolla på min kropp som jag knappt vill se i spegeln och äcklas. för det känns orent och hemskt. att jag i ensamhet vräkt i mig, okontrollerat. 4 bars! som jag skulle kunna ätit i gemenskap vid fyra tillfällen och njutit av men jag valde att vräka i mig dom fast jag var mätt och magen kved.
aldrig mer
aldrig mer jag svär vid mitt liv
jag kommer aldrig mer hetsäta, det var de värsta jag varit med om
nu ska jag lyssna på kroppen inte ignorera hungern utan kontrollerat och snällt ge det den ber mig om. och behandling i stockholm får mamma och pappa avgöra. jag litar på dom, jag lyssnar heldre till dem än till mig själv. jag tar emot hjälp nu. jag öppnar mig för kärlek emot mig och tar emot den. jag har bett till gud om hjälp. jag vet att han har lyssnat öppnat sig och jag känner kärleken. och jag ska leva så bra jag kan och göra allt jag kan för att vara god och leva i kärlek. det kommer göra mig frisk. och jag vet att det är så.
min familj, mamma pappa martin tusse mormor farmor mona och alla runt om mig. jag älskar er och den kärlek ni ger mig tar jag emot och jag ska ge allt jag kan tillbaka ni är min sol. tack gud, för att du visat dig, förlåtit mig och tagit emot mig. nu vet jag. nu vet jag. jag kan alltid känna mig trygg.
det finns bara en fiende som jag har att besegra och det är mig själv i mina mörka, onda tankar. ätstörningen den ska besegras. med kärlek och tro ska den brytas ner bit för bit.
3 november.. hets?
Planerade att jag skulle äta ett äpple. Men slutade med: 1 äpple, 11 mandlar, 2dl mjölk och en hel bar! (Baren innehåller chasewnötter, dadlar. 210 kcal
Åt snabbt så jag inte ens kunde njuta av den, magen står ut nu jag har ångest. Ångest. Måste träna. Träna. Träna tills jag svimmar. Känner mig äcklig fet totalt: 450 kcal. Huvva och den där baren som jag skulle njuta av, jag smällde i mig den. De var så gott och jag kunde inte motstå. Nu kan jag inte andas riktigt. Getto äckel. Ska träna träna. Hoppas jag dör
Åt snabbt så jag inte ens kunde njuta av den, magen står ut nu jag har ångest. Ångest. Måste träna. Träna. Träna tills jag svimmar. Känner mig äcklig fet totalt: 450 kcal. Huvva och den där baren som jag skulle njuta av, jag smällde i mig den. De var så gott och jag kunde inte motstå. Nu kan jag inte andas riktigt. Getto äckel. Ska träna träna. Hoppas jag dör
hej sista oktober
det känns lite som att jag inte orkar längre. gnistan är borta, precis som pappa sa. jag har nog aldrig kännt mig mer uppgiven än just nu. livet känns meningslöst. jag som alltid har haft ett litet ljus eller gnista då allt varit mörkt, men nu är den liksom släckt. den finns inte. jag känner inte igen mig själv på något sätt. hur kan jag bli arg, irriterad på mormor? på mamma på pappa? på farmor? på de på jobbet? på kompisar?
hur kan jag bli arg på de som vill mig väk, på de människor runt omkring mig som skapar mening i mitt liv. som jag måste dra mig undan, jag gör det mer och mer. vet inte vem jag är, när jag ser mig i spegeln blir jag rädd. och vet inte vem som står där, jag ser ingen framtid längre. det är så svart. så mörkt. jag längtar till att sova, rädd för att vakna och möta morgondagen. ångesten som hänger över mig som ett täcke, allt jag måste göra allt jag knappt klarar längre. kroppen skriker och tänker ständigt på föda, finns ingen ro. är rädd för att vara ensam men rädd för att vara med andra på grund av maten, rädd att äta för mycket i båda fallen. för kroppen klarar snart inte. den skriker och ibland har jag hetsätit, det har varit så hemskt. jag har funderat på att avsluta livet då de hänt, men att göra det mot mamma och pappa kan jag inte. jag kan inte.
när jag är själv äter jag nästan mera, vet inte varför det är som jag inte har samma kontroll. och samtdigt är jag livrädd för att vara med andra som ska påverka att jag ska äta mycket och förlora mi kontroll. jag känner mig äcklig hur jag än gör, det river i min själ varje dag. och jag orkar inte snart, träningen är ett måste. har ja inte tränat är jag inte värdig att andas, men kroppen klarar inte ens mitt träningsprogram den viker sig och lägger av snart så jag har kortat ner den. vilket ger mig ännu mera ångest.
alla trycker på farmor, min faster och såklart mamma och pappa. och vänner. du måste söka, du måste ha hjälp. snart dör du, du försvinner, du tynar bort. mitt ansikte har blivit knotigt, rynkigt och näsan ser stor ut och ögonen insjunkna och klotiga. jag kan inte skratta längre, har glömt vad det är. hur det känns och framförallt varför man skrattar. inte ens le orkar jag, jag grimarserar ont då jag går här ute på gatorna. då de hugger i hjärtat och krampar i bröstet, då benenn viker sig och det snurrar i huvudet.
imorgon ska jag jobba, ta hand om andra. vilket min förmåga inte klarar riktigt men ändå gör jag alltid ett bra intryck. men snart orkar inte sinnet hålla sig vid liv. att lyssna till andra, ta hand om dess problem och laga mat till andra då jag själv svälter ihjäl. oroa mig över andras små skråmor och lyssna till någon som har ett litet blåmärke eller har ont i höften. det går igenom mig som luft, men med mitt hjärta gör jag allt jag kan för att stödja stötta och finnas för andra. komiskt att jag är den som är döende.
imorgon är jag rädd för, morgonen att ställa klockan kliva upp och träna. hinna med alla procudurer innan halv elva då jag ska vara redo och gå till jobbet. det blir tufft. psykiskt, fysiskt. klarar jag morgondagen kanske jag mår lite bättre.
men hör och häpna jag har sänt in en ansökan till stockholms ätstörnings central. jag var helt ärlig i mina papper. vet inte om jag kan ta emot någon behandling, känns inte som att jag klarar av det. samtidigt klarar jag inte av detta heller. jag vet varken in eller ut.
Less
Går inte att ladda upp bilder.. nu är jag less. Skiter i de här då?
Jävla blogg helvte
Kul inlägg eller hur?
Ångest
Har svårt att andas riktigt.. har ångest. Som aldrig ger sig. Ihållande
Äcklighets känslorna går inte att tränga bort. Men nu måste jag fokusera på min familj på mormor
De är de viktiga
Betydelsefulla
De ändå som egentligen får betyda något
Min fina familj
Jag älskar er
Över allt annat
I detta universum
Fetaste äcklet
Mormor är dålig så jag bor hos henne nu. Älskade mormor jag känner mig så självisk i min ätstörning. Allt jag önskar är att du ska bli bra. Mamma är här nu styr och ställer med maten jag har ångest och panik. Men måste ta hand om mormor nu. Älskade mormor
Det skriker i mig. Tjock fet stilla sittande mamma pressar mig. Pappa hotar mig. Jag är inlåst kontrollerad äter och är helt enkelt äcklihast fetast värdelösast egoistiska hemskaste människan i världen. Jag avskyr mig själv. Vill svälta mig nu. Jag behöver det. Och det jag tvingas till är raka motsattsten fet äcklig fet äcklig. Döden ta mig i stället för mormor. Mormor ska bli bra. Mormor måste bli bra
Nu
Mår väldigt dåligt.. vet inte exakt varför. Men har känslor om att jag inte vill leva. Igår kväll smällde jag i min en onyttig choklad bar och drack 3 dl mjölk och en halv banan på det. Det var runt 400 kcal.
Stannade själv i lägenheten mamma och pappa ville att jag skulle vara hemma men jag åkte hit. I min ensamhet för att slippa bli i tvingad mat och så äter jag mig proppmätt ändå. Över mätt med go saker. Så hemskt jag hatar mig själv och när jag skulle sova på kvällen ville jag inte leva längre. Jag känner lika dant nu. Kunde inte fika idag på cafét med mina vänner. Även fat de var nyttigt fika där och jag ville fika. Men de gick inte så jag tog bara en kopp te.
Jag sitter nu på golvet i lägenheten.. vill inte. Orkar inte. Detta liv skaver och gör så ont. Jag har gett upp allt för ätstörningen och har inte något tillbaka. Jag hatar det här. Och allt är ens fast mitt egna fel. Jag får skylla mig själv. Men jag vet inte om jag orkar längre. Jag mår väldigt psykiskt dåligt det är en tung känsla över hela mig. Vet inte vad det är eller hur jag ska beskriva den men det för ont. Och jag orkar inte längre. Jag vill inte leva.
Lunch
Pesto gräddstuvad svampsås och smörstekt potatis.. mamma har gjort matlådor till mig. Hon är så snäll men de är samtidigt jobbigt med allt fett osv. Det är svårt. Imorgon ska jag på café med två vänner. Utmaning. Och denna måltid i min mage känns sådär just nu. Men det var faktiskt jätte gott 👍
Fetto äckel :( 830 kcal hittills
05. 30 vaknar jag hungrig och äter ett ägg. Lägger mig men fortfarande sug i magen går upp äter 1/2 äpple fortsätter med 1/2 dl keso och 1/2 dl keso igen. Och sedan snälle jag i mig 2 nävar nötter! Har beräknat denna måltid till 500 kalorier! De fick bli min frukost. Somnade om med ångest. Hemska att jag vräkte i mig. Vakna igen vid halv tio tog en kort promenad och Styrke träna lätt. Och nu vid 12.30 har jag motvilligt tryckt i mig lunch. Kämpar som en gris just nu. Har haft ångest mått skit. Men kan inte gå ner i vikt nu och bryta ner kroppen. Men får inte heller äta såhär okontrollerat de är så hemskt. Fruktansvärt. Jag mår så dåligt. Hemskt hemskt. Äcklig. Jag vaknade med hjärtklappnkngar av ångest. Och ändå nu har jag tryckt i mig en stor lunch 350 kcal. Min mage är helt utspänd jag är proppmätt. Jag är fet äcklig äcklig. Men ändå måste jag acceptera de här nu. Annars hamnar jag på sjukhuset. Men nu ställer jag mig frågan vad är värst. Hetsäta eller tvångsmatas?
Unnar mig chokladglass
Oj oj har inte ätit glass sedan jag blev sjuk.. 6 år sedan? Detta är framsteg vill jag lova +att jag suttit och njutit av denna i min ensamhet. Må även på keso som smälte i munnen med denna fantastiska chokladglass och knaprade på ett sött krispig äpple till. Som jag njöt och som min mage njuter nu. Måste köpa mer av denna fantastiska glass. Vänta nu bara mamma och pappa så ska ni få hörs och se! Johanna äter glass!!!! 👏☝💖🍦🍧🍨 så ljuvligt gott god natt fiba läsare som läser. Unna dig du med de är du värld 💖
Motiverad
Varit hos terapeuten idag
Känner mig så motiverad
Ska kontakta en dietist privat utan sjukvård inblandad
Har även fått andra uppgifter (mer om det senare )
Är i lägenheten nu. Varit och handlat mat hit
Nyss smält i mig yoghurt keso och musli och massa nötter
Åh kroppen mår så bra
Dessa nötter då otroligt goda. Energi rika nyttiga! Dessa går jag gärna upp i vikt med. Bilden laggar men det är macademianötter? Stavning
Kram godnatt 💖
HEJ
FYFAN vad jag smällde i mig frukost idag.
1 dl yogurt
1 dl musli
1 ägg
1 apelsin
1 dl bär
inte nog med det 11 saltade chaswenötter
jag tänker inte ha ångest.
nu jävlar du anorexia eller va du nu kallas
nu ska jag flytta hemmifrån
jag ska kämpa emot dig
inte vara här hemma och bråka med mamma och pappa
jag har fått nog av allt just nu
allt!!!
trött och less på att vara alla till lags jämt och ständigt
alltid lyssna till vad andra säger och aldrig få bestämma över mig själv
är så trött på detta
nu går jag min egen väg
inte eran
inte anorexians
utans johannas väg
jag ska bli friska sunda johanna igen
och ingen annan INGEN ska få bestämma över mig eller hindra mig i detta
nu är det dags en gång för alla
jag vill också leva!
Ätit rejält!
Efter en enorm frukost och ett äpple innan frukosten och nu denna mäktuga lunch
Är full med energi i kroppen
Fullt med näring
Fulltankad
Lax med svampstuvning couscous och grönsaker
Fettet dallrar nu
Kvällsfika: 1 sigdals fröknäcke, mandelsmör, keso och ett berg avocado och keso på till det 2dl mjölk +7 st chasewnötter!
450 kcal
Fyran vad fettet dallrar. Magen hela jag. Äcklig äcklig. Imorgon endast macka och mjölk. Punkt slut Inga nötter efter. De känns som hetsätning näst intill. Fy vad äcklig jag är
