tråkigt
jag dör snart pågrund av social ensamhet, det finns ingenting att göra, absolut ingenting.
Kommentarer
Trackback
21 årig anorektiker/ortorektiker. Jag insjuknade första gången i anorexia då jag var 15 år. Sedan har livet rullat på med tvångsinläggningar och behandlingar. Men kvar står jag idag och stampar i ett svårt hål. En dag kanske jag blir fri, jag önskar det. Önskar att jag och min familj fick slippa detta mörker. Detta är min vardag, min kamp, mitt liv med ätstörningar. Jag förbli anonym. Men är kul om någon själ i världen vill läsa. Kram ❤
