inlagd
Tänk om man var frisk, tänk om man var en normal vanlig frisk människa. Vad underbart att bara vara ute nu, kanske gå på stan med en kompis gå med pojkvännen på bio, eller bara ta en fika på stan med mamma. Nu sitter jag här på sjukhuset och väntar på min mat som kommer i portioner hela tiden. Ensam här på rummet, medan alla därute i går i skolan och lever vanliga liv, jag kan inte fatta hur lyckligt lottat man var en gång i tiden.
Jag har varit inlagd sedan i onsdags nu, med mitt bmi under 14. Och helt plötsligt känner jag mig inte smal längre, jag ser mig inte som smal utan som normal, mullig. Så det känns inte som jag borde vara här jag känner mig som en fullt frisk människa. visst är det sjukt? jag vet att det är sjukt, men ändå känns det så. jag kanske är tjock?
och här ska jag proppa i mig mängder med mat på dagarna.
jo jag vet vad du tänker, hon är allvarligt sjuk som tänker så här, ja det kankse jag är. Men jag lyssnar inte till förnuftet jag lyssnar på anorexian. det känns tryggt, jag litar på den.
och nu kommer maten in. :(
Jag har varit inlagd sedan i onsdags nu, med mitt bmi under 14. Och helt plötsligt känner jag mig inte smal längre, jag ser mig inte som smal utan som normal, mullig. Så det känns inte som jag borde vara här jag känner mig som en fullt frisk människa. visst är det sjukt? jag vet att det är sjukt, men ändå känns det så. jag kanske är tjock?
och här ska jag proppa i mig mängder med mat på dagarna.
jo jag vet vad du tänker, hon är allvarligt sjuk som tänker så här, ja det kankse jag är. Men jag lyssnar inte till förnuftet jag lyssnar på anorexian. det känns tryggt, jag litar på den.
och nu kommer maten in. :(
Kommentarer
Trackback
