varför gör jag såhär?...
... så fort jag får chansen låser jag in mig på mitt rum, lägger mig ner och gör sittups och armhävningar. bara för att jag har chansen, när ingen är här när ingen ser, det är som min plikt att jag måste, ner på golvet, känna smärtan den svidande kännslan i magen, den är undebar. det är som min drog att träna, att känna kroppen slita och plågas, finns det nått bättre? jag älskar det.
Kommentarer
Trackback
