...

Det är knappt jag orkar, ta fram telefonen och skriva. Logga in här. Jag orkar inget längre, träna och planera måltider. Så att inget kommer i kläm.  Vara ute, röra på mig och min en timmas styrketräning om dagen räcker inte längre. Det kryper och skriker i min kropp. Jag orkar inte. Snart dör jag. Finner inga ord ens.. fast jag har massor att skriva. Massor jag borde tömma ur mig. Men kraften är slut,  dagen är färdig lämpad och nu ska jag genomlida natten och invänta nästa krig imorgon. Det är inte jag som styr, skulle jag gjort det skulle det aldrig sett ut såhär. Snart känns döden som jag känner är nära som en befrielse. 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0